♥ ♥ ♥

Hej. Jag tänkte nu skriva lite om att förändras. För det har jag funderat på den senaste tiden.

 

Förändring är oundvikligt, det är också nödvändigt. Det går inte att komma undan, och det är även rätt bra. För alla vill nog förändras till bättre verisioner av sig själv. Vilka dessa verisioner nu är kan ju sedan diskuteras om verkligen ÄR den bättre verisionen av sig själv. Vi förändras lite och vi förändras mycket. Människor förändrar människor, delvis. Allt från små saker som att börja tycka om oliver helt plötsligt till stora saker som att ändra åsikt om ett mera seriöst ämne. Man blir antingen 2.0 eller 1.1.

 

Det jobbiga med förändring är att det separerar människor. Två personer kan bli så olika på så kort tid. Och det är jobbigt. Det är fruktansvärt jobbigt. Men man måste komma ihåg att det ibland är okej. Man måste lixom släppa sitt gamla jag, sina gamla vanor, och ibland även sina gamla vänner. För är det värt att fortsätta tvinga sig själv att vara som man alltid varit för någon person. För någon sak. Man går miste om så mycket då.

 

Anledningen till att jag idag skriver om detta är för att jag känner att jag har gått igenom en större förändring nu. Om jag tittar tillbaka på mig själv för 6 månader sedan så känner jag bara igen några få saker. Många av mina gamla åsikter, värderingar och uppfattningar har förändrats. Jag värdesätter mina vänner mera och har slutat att sluta mig från dem. Jag har ändrat åsikter om saker jag aldrig trodde att jag skulle ändra åsikter om och jag har blivit mycket öppnare om saker jag trodde att jag alltid skulle hållas inne och gömt (Om speciella saker, men det kan jag inte skriva om här fören det är tid för det). Och jag är så glad att jag är den jag är nu. Trots att den jag är nu också har en massa saker som behöver fixas till.

 

Föränding är så jävla fucking bra.